Att rita med ljus

Introduktionslektionen i fotografi var givande. Sist jag hade en heldag med foto var när jag fick äran att plåta ett bröllop i Malmö nu i somras så det var efterlängtat. Att bara få fokusera på bra bilder hela dagen och lite genomgång av kamera och bländar/slutarvärden är ju bara bra att upprepa. Jag och Natalie bildade team vilket visade sig vara en lyckad kombination då båda har tidigare erfarenheter både framför och bakom kameran.
Tänkte lägga upp några av exempelbilderna med kamerainställningarna under så de som vill kan läsa..

Kort skärpedjup

50 mm (objektivinställning), f 1,8 (bländare), 1/1600 (slutare) och  ISO 100

 Telezoom    vs   Vidvinkel

55 mm,  f 5,6,  1/160,  ISO 100   vs  18 mm,   f 4,  1/160,  ISO 100

Fryst rörelse

50 mm,  f 1,8,  1/320,  ISO 100

 Panorerad rörelse

50 mm,  f 14,  1/8,  ISO 100

 18 mm,  f 4,  1/400,  ISO 100

50 mm,   f 1,8,  1/400,  ISO 100

 

50 mm, f 2,2,  1/800,  ISO 100

Tack för en fin dag Natalie! 

..bilderna är oredigerade här men kommer inom kort läggas upp på min andra blogg i redigerat skick för den som är intresserad att se. Bara att fråga om ni undrar något om inställningar eller photoshop eller liknande :)

Photoshopf

Att lära sig grunderna i Photoshop på två dagar är väldigt intensivt. Möjligheterna är oändliga lika så alla vägar man kan gå för att nå samma resultat. Jag har PS uppe dagligen då jag redigerar foton och layoutar affischer och flyers till den studentnation jag tillhörde när jag pluggade i Lund.
För mig var det intressant att se och lära HUR Annika lärde ut och vad hon tog upp som grunder. Min dröm är att få jobba på estetiska programmet på en gymnasieskola som är inriktad lite mer mot media och foto.

Andra dagen i datasalen tog jag tag i en Tutoial som jag hittat på en blogg och Photoshop och allt skoj man kan hitta på. Den var ganska omfattande med 24 olika steg där dom antog att man hittade alla verkyg och effekter. Men efter lite letande så hittade jag det mesta så jag kunde fullfölja och göra en "Beauty woman effect in Photoshop".
Jag ville ha en utmaning när det gällde att frilägga motivet så jag tog en bild som min sambo tog på mig under en roadtrip till Alvaret på Öland. Det blåste mycket den dagen så håret flyger fritt. Tackvare genvägar (markera - select - refine edge) gick det snabbt att få en grund att utgå ifrån och sen måla tillbaka lite hår så det ser naturligt ut.
Sen var det bara att följa guiden. Steg för steg. Lager för lager.
Precis som eleverna på 1870talet fick göra på sin teckningsundervisning. Det finns en viss fördel med det med att lära sig utan att ha krav på egen kreativitet. Ibland kan för mycket frihet vara hämande och uppsatta mål och kriterier utmanande och inspirerande.

Det jag saknade med tvådagarskursen var lite uppgifter. Det är självklart jättesvårt när alla ligger på så olika nivå men vi gick ändå igenom hur man kan klippa ihop ett kollage, frilägga, retuschera och lite mer. Andra dagen kunde varit mer inriktad på att man skulle ta med sig en eller fler bilder hemifrån och skapa något utefter det vi lärt oss för att sen lägga upp på bloggen. Att ha ett mål gör att man blir mer motiverad och om det sen ska publiceras gör att man skärper sig ännu ett steg.

Tips: På http://www.psdeluxe.com/ finns massa tutorials, gratis penslar, idéer och massa annat.
Ett paradis för alla nördar.

Fråga nummer ett

Moment - Färg, perception, kognition

1. Hur tänker du dig att frågor som rör perception – och färg – skulle kunna integreras på ett naturligt sätt i bildundervisningen som helhet – och inte endast begränsas till enstaka färg- och formövningar eller analysuppgifter?

Att integrera perception och färg naturligt i bildundervisningen utan att lockas till att göra ett helt projekt av det eller en till och med en 100 poängs kurs med laborationer och iaktagningar tycker jag verkar svårt. Det handlar om så mkt kunskap och tankar man vill förmedla till eleverna och få dem att tänka och analysera mer i sin vardag.
Men det känns som om all konstnärlig undervisning borde ha mer utav den varan. Blanda in det i vardagsundervisningen genom att i lugn och ro gå runt till var och en under ett pågående projekt i till exempel måleri och prata om just deras målning och om hur färger spelar mot varann.
Om de får relatera till sitt eget projekt och sig själva tror jag att det kan vara lättare för dem att få grepp om kunskapen. Samtidigt kan man innan eleverna kör igång med dagens arbete berätta lite om perception. Ge exempel från vardagen och situationer de själva kan ha upplevt, låta eleverna komma med egna förslag och egna upplevelser.
Visa färgexempel, hur vitt i ett vitt rum inte alls är vitt om man synar det med nya ögon. Prata om synvillor, hur den ”neutralgråa” färgen kan uppfattas vara tonad åt olika håll beroende på vilken färg som ligger intill fast det egentligen är samma hela tiden. Jag skulle berätta lite om färgsystemens uppbyggnad och få dem att tänka i egna banor när det gäller färg.
Uppleva bekanta platser på nytt fast med ett nytt sätt att se och ny kunskap i ryggsäcken.

Apropå det där med färg och seende

Här är en länk till ett test på hur bra färgseende man har.
Hur vetenskapligt eller pålitligt det är kan jag inte svara på men lite kul är det
om man har en stund över medan pastan kokar eller duschen blir ledig.


http://www.xrite.com/custom_page.aspx?PageID=77

Han den där Ulf Klarén

Han den där Ulf Klarén skulle man vilja ha i en liten burk att plocka fram som partytrick på mindre lyckade fester. Enda sättet man märkte att dagens föreläsning var 2,5 timme i sträck var en liten aning av träsmak. Intressant, rörigt, givande och kul är mitt intryck. Fattade säkert hälften och jag måste renskriva det få anteckningar jag gjorde men bra var han den där Ulf Klarén. Ser framemot torsdag och fredag.

Reflektion mellan T-centralen och Mariatorget

På våran allra första riktiga föreläsning i fredags nämnde Viktoria något om hur vi tolkar in massa saker i vad folk har på sig. Det slog mig att jag är expert på att döma snabbt och hitta på egna små historer om hur människan i fråga är. Hur den tänkte när den tog på sig lusekoftan på morgonen, om personen i fråga har någon relation till norge eller bara varit en entusiastisk turist i landet i väst en gång i tiden. Bästa nöjet en sysslolös söndag kan lätt vara att betrakta världen över en kopp kaffe och morotskaka.

Idag på väg hem från en plaffe (plugg+kaffe på lämpligt fik) klev två tjejer på samma tunnelbana som jag. De såg så där vilsna i världen som bara två högstadietjejer kan göra. De hade gjort sig fina med diadem, pärlor och strumpbyxor säkert hemma hos någon av dem för en shoppingtur på drottninggatan och var nu på väg hem. De visste inte om de skulle hitta sittplats, hur de skulle stå och vart de skulle hålla i sig trots att vagnen var näst intill tom. Varje station vi passerade bytte de ställa att stå på i det lilla rummet som är vid dörrarna. Jag kunde känna igen deras osäkerhet och rörelsemönster. Jag var inte heller en av de coola flickorna på högstadet heller.

En av dem hade väldigt fina skor. Söta snörkängor, lite åt Maddicken hållet. Jag stod och tänkte hur jag skulle formulera min komplimang utan att låta som en skum typ men rätt som det var så var det dags för mig att kliva av. Typiskt! Jag ville verkligen bara ge dem lite mer självförtroende, få dem att sträcka på sig och säga att det löser sig. Töntarna brukar få revansch och det coola gänget brukar fastna i lilla byn som kassabiträde på ica.

Så hädanefter ska jag inte hålla inne med såna saker som kan göra andra människor glada.
Jag får väl uppfattas som framfusig och knäpp då..

Hej

Ja.. den här sprillans nya bloggen som ska användas som en loggbok i första kursen mot bildlärarmålet är den fjärde i raden. Eftersom jag har haft två olika nu mer nerlagda bloggar med dagbok och ordbajs syfte har jag förhoppningsvis kommit över det beteendet som annars är alldeles för vanligt i blogg världen.
Arg/ledsen/emo-tjej i tonåren som skaffar en blogg för agressioner/tröst/bekräftelse. Känns det igen?

Men nu när jag har samlat på mig ett antal vuxenpoäng, börjat utbildning och samboat ihop mig är det dags att använda vårdat språk, tänka efter före och lägga privatlivet på hyllan.
Eller? Lite olika bud på hur persoliga vi bör vara i texterna och min bild av mig själ är att jag är rätt öppen med det mesta och delar gärna med mig om folk frågar så det bli en utmaning i sig att välja vad man vill exponera.

 På min aktuella, privata blogg berättar jag i fotografi och korta texter om mitt liv. En utmaning att förbättra mitt fotograferande och skapande. När inspirationen tryter så har man något som mentalt sparkar ut en i regnet eller snöyran för att hitta massa kreativt. Den finns här om någon är nyfiken i en strut.

Att komma överens med blogger/blogspot/vad det nu heter är lite av en tålamodsprövning det med så här i början.

Jaha nähe. Lunch?

/ S